Konsumtionstoppen inför helgerna är en belastning i synnerhet för mindre bemedlade föräldrar. Penningbekymren påverkar i vardagen, förutom inköpen även familjens människorelationer, framkom det i Mannerheims Barnskyddsförbunds enkät Vanhemman ääni.

När familjen har det ekonomiskt svårt, påverkar situationen inte enbart det man äter eller vad man köper. Fattigdomen belastar också psyket och människorelationerna. 

När ekonomiska bekymmer tynger föräldern, försvagas hans eller hennes förmåga att behärska sina känslor och att lyssna på sitt barn. Det är svårt att koncentrera sig på barnets ärenden, om man är bekymrad över räkningar som släpar efter. Bördan växer ytterligare av att det är svårt att tala med andra om ekonomiska problem, då de ofta orsakar skam- och skuldkänslor.   

Mannerheims Barnskyddsförbund utredde i våras med enkäten Vanhemman ääni föräldrars och andra vårdnadshavares bekymmer under det senaste året. I enkäten frågades också vilka bekymmer som var svåra att tala om. I svaren kom penningärendena tydligt fram. Av alla svarande var nästan en tredjedel bekymrade över sin egen ekonomiska situation.  

Penningutläggen inför helger är bekymmersamma

De svarande på frågorna gällande ekonomiska bekymmer funderar speciellt på att få pengarna att räcka till boende och nödvändiga räkningar. Föräldrarna berättar att allt som de förtjänar går åt. Efter nödvändiga utgifter finns det inga pengar kvar att spara för framtiden eller överraskande situationer.

Av alla svarande föräldrar var en fjärdedel bekymrad över hur pengarna ska räcka till för specialbehov, såsom semestrar eller födelsedagspresenter.

Också julen med sina julklapps- och matinköp kan medföra extra stress för familjen, när det inte finns pengar till någonting utöver det normala.

Det är mycket stressande att få pengarna att räcka till besparingar, vardagsbehov, fester, semestrar osv.

Allt går som man förtjänar, resten till skulder.

”Man vet inte hur länge man har arbete”

Tron på framtiden sviktar för de mindre bemedlade föräldrarna som svarade på enkäten. Framtidsplaner, såsom en egen bostad eller familjetillökning, riskerar att bli enbart önskedrömmar. Även eventuella förändringar, till exempel skilsmässa eller sjukdom, inger betänkligheter.

Hur ska pengarna räcka i framtiden, när man har ett stort bostadslån och drömmer om flera barn?

Om det blir skilsmässa, hur klarar man sig då?

Makens plötsliga långa sjukskrivning rörde till familjens ekonomi totalt.

I de öppna enkätsvaren kommer samhällets strukturella missförhållanden och ojämlikhet tydligt fram. Utöver arbetslöshet vållar korta visstidsanställningar och deras inverkningar på stöden huvudbry för många. När man är tyngd av penningbekymmer, räcker energin inte till för att söka arbete.

Sporadiskt arbete inverkar fördröjande på stödutbetalningen och därmed hamnar man i knipa. Penningbekymren tar  bevisligen också mycket tid och energi av livets övriga utmaningar, till exempel är arbetssökning mera utmanande, när penningbekymren sysselsätter hjärnan hela tiden.

Båda föräldrarna är företagare och företagets ekonomiska situation är bekymmersam. Vad gör man, om det blir konkurs…

Jag vet inte hur länge jag har arbete, man kan inte planera framtiden, när man inte vet om man har någon lön.

Personliga önskningar bakom penningbekymren

Av dem som svarade på enkäten berättade en femtedel att det är svårt att tala om penningbekymmer med andra. Ännu svårare att tala är det för att penningbekymren ofta är förknippade med mycket personliga saker och önskningar – till exempel om man har råd med flera barn.  

Hur ska pengarna räcka i framtiden, när man har ett stort bostadslån och drömmer om flera barn?

Den svåra ekonomiska situationen påverkar barnen och hela familjen negativt. Penningbristen gör parrelationen spänd och orsakar gräl, ibland hemlighållande. Skuld- och irritationskänslor är också utmattande, eftersom många har svårt att be om och få hjälp.

På vilket sätt inverkar de ständiga penningproblemen på barnen? Och på parförhållandet?

Att sköta penningärenden tar faktiskt mycket tid och den ständiga bristen på pengar och kampen med FPA och gnällandet efter pengar på socialbyrån tar tid, tär på självkänslan osv.

På enkäten Vanhemman ääni svarade nästan 650 föräldrar, av vilka största delen var mammor till barn i åldern 2-12 år. Den nationella enkäten var öppen 15.2-31.5.2019 och den besvarades anonymt. Rapporten om enkäten kan läsas på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbsidor (länk https://www.mll.fi/uutiset/vanhemman-aani-kyselyn-tulokset-julkistettu/).

Enkäten är en del av MLL:s projekt Vanhemmuuden verkkotuki, som erbjuder stöd till föräldrar som befinner sig i en svår livssituation. Projektet hör till projekten i Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals program Värdefull, vars mål är att minska ojämlikheten och stärka delaktigheten.

Bild: MLL

Text: Anna-Maija Okker