Efter sin skilsmässa blev Ida Paarnio överskuldsatt och förra året undrade hon hur i all världen hon skulle fixa julen för barnen. Familjens räddning blev ett presentkort från Jul i Sinnet.

I år har livsmedelspriserna satt nya rekord. De stigande levnadskostnaderna slår hårdast till mot dem som redan har det svårt. Statistik visar att 30 000 fler barn nu lever i mindre bemedlade barnfamiljer jämfört med i våras.

– Allting har blivit dyrare. Matkassen är dyrare och elräkningen har fördubblats. När de oundvikliga kostnaderna har stigit måste man avstå från något annat. Som låginkomsttagare har man inget annat alternativ, säger Ida Paarnio från Vanda.

– Stöden har inte stigit alls i samma grad som utgifterna. Tills vidare klarar vi oss, men livet är ännu svårare än förr.

Paarnio är hemmamamma och har tre biologiska barn, men i hennes ombildade familj finns det fem barn. Hon har talat offentligt i sin blogg Elämänmakuinen matka (En resa i livet) om att hon är överskuldsatt och om sin vardag  som  ensamförsörjare  i  en  mindre  bemedlad  barnfamilj.

Skilsmässa raserade ekonomin

Paarnios ekonomiska problem  år  2015,  när  hon  skilde  sig  från  sina  två  äldsta  barns  far. Paarnio, som jobbade  som  barnskötare  på  ett daghem, blev ensam med huvudansvaret för två små barn. Bostaden som hon hade köpt tillsammans med mannen såldes och hon fick börja om med allt.

– Före skilsmässan hade vi en aktielägenhet, bil och kreditkort. Efter skilsmässan var mina resurser ändå så nedkörda att jag inte gjorde som en vettig vuxen borde ha gjort. Jag försökte in i det sista klara av samma utgifter som i ett hushåll med två föräldrar, säger Paarnio.

Efterhand ökade skuldbördan. Posten kom med det första utmätningsbrevet, sedan ett till. Till slut hade Paarnio en femsiffrig summa i utmätning.

– Det var en alldeles förfärlig situation. Tills dess  hade  jag  tänkt  att  betalningsanmärkningar  bara  gäller  andra,  att  de  som  hamnar  i  den situationen på något sätt är andra klassens medborgare. Och plötsligt var jag i den situationen själv. Jag hade enorma skamkänslor.

År 2017 slog Paarnio i  väggen. Hon blev tvungen att erkänna för sig  själv att hon inte hade en  chans att klara av sina  skulder. Hon tog kontakt med skuldrådgivningen och ansökte om skuldsanering för privatpersoner.

Det var en tung process, som innehöll utredning, bedömning, uppföljning och planering.  Tingsrätten godkände Paarnios ansökan om skuldreglering i fjol. Betalningsprogrammet trädde i kraft i början av innevarande år. Paarnio uppskattar att hon utan skuldregleringen skulle vara fast i skulderna resten av sitt liv.

Förra  året  kom  ytterligare  en  bottenkänning  för  Paarnio.  Att  klara  av  ekonomin  med  en  liten  bebis  och  två  skolbarn  var  så  betungande  för Paarnio att hon inte orkade vara den mamma till sina barn som hon ville. Utmattad skrek hon åt barnen och gick sedan och grät i badrummet.

– Till slut gjorde jag själv en barnskyddsanmälan om läget. Det blev räddningen för vår familj, säger Paarnio.

Via socialen fick Paarnio en familjearbetare som stöd, medan hemtjänsten för barnfamiljer hjälpte med hemarbetet.

– Familjearbetaren hälsar fortfarande på oss en gång i veckan. Hon är vår familjs egen ”supernanny”.

I stället för att ge efter för skamkänslor uppmuntrar Paarnio andra att modigt söka hjälp när de egna krafterna hotar att tryta.

Framförhållning är nyckeln

Just nu går det bättre för Ida Paarnio än det har gjort på flera år. Det är fortfarande knappt om pengar, men ekonomin är i balans. Med och delar bördan har hon också en ny man, som har två barn från ett tidigare förhållande. 

– Jag  får  fortfarande  hemvårdsstöd  och  på  det  kommer  barnbidragen  och  underhållsbidraget  och  min  sambo  jobbar  deltid.  Inte  lever  sju personer brett på det, fast vi nu är två vuxna, ler Paarnio.

– Det  är  ändå  underbart  att  ha  en  annan  människa  med  samma  inställning  som  delar  min  vardag.  Det  gör  det  mycket  lättare  att  vi  som ensamförsörjare har kämpat med samma saker.

Framförhållning är nyckeln till att klara sig med begränsade resurser, anser Paarnio.

– Nuförtiden   gör   jag   upp   enbudgettabell   för   varje   månad.   I   den   för   jag   in   alla   utgifter.   Efter   boende,  obligatoriska   utgifter   och betalningsprogrammet för skulderna ser jag hur mycket jag har kvar för annat. Matbudgeten delar jag upp i veckor och till och med dagar.

– Vi har hela tiden mat i skåpet för en överraskningsräkning och det finns en liten ekonomisk buffert för plötsliga utgifter.

I matbutiken sparar Paarnio genom att följa med erbjudanden och genom att shoppa mer åt gången. Shoppingen planeras också på förhand. Det mesta av maten lagar familjen från grunden, men samtidigt unnar man ibland barnen att få äta ute.

Den mindre bemedlade julens räddning

Just nu förbereder sig Paarnios sjupersonersfamilj inför julen, årets viktigaste fest. I år har familjen också börjat spara ihop en julpeng i god tid.

Förra  året  var  situationen  en  annan.  Då  låg  Paarnio  vaken  om  nätterna  och  försökte  komma  på  hur  hon  skulle  kunna  ordna  en  riktig  jul  för barnen.

Räddningen kom i form av ett presentkort på 70 euro från insamlingen Jul i sinnet. Presentkortet fick hon via socialtjänsten inför jul.

– För någon annan kan 70 euro vara en liten peng, för oss var det mycket. Det gav oss ett fantastiskt julbord, så de egna pengarna räckte till lite fler paket under granen för barnen. För många mindre bemedlade familjer räddar presentkortet julen, säger Paarnio.

Text Kimmo Holopainen

Foto Leena Koskela

Artikeln har publicerats i Hjälpens Värld 4/2022.